Hej det är Anso

Jag mår bättre kram

Dagen efter att jag skickade ut senaste nyhetsbrevet så vaknade jag med hög feber och grov ångest. Jag ville direkt skicka ut en disclaimer. “Gör det” sa John, “med en kul bild!”

”Vad fan är det du ångrar?!?” Sa Joanna och hävdade att det absolut inte fanns någonting att ångra.

Jag började skriva. Jag ville berätta att jag jobbat och jobbar. Ville skicka ut en förteckningslista över alla mina jobb sedan 2000, kaféerna, tvätten, skobutiken, Ungbo osv. Kände sån stress att folk skulle tänka jag är lat. Tro att jag aldrig jobbat utan bara levt på andra typer av pengar. Bortskämda lilla h*runge. Jag raderade utkastet och tog väll ett djupt andetag eller just det nej det gjorde jag inte för jag hade ju tjall på luftrören så några djupa andetag kunde inte tas. Men jag stängde ner datorn och bestämde mej där och då för att jag inte skulle skicka ut ett nytt mail förens jag hade EN helt bra dag. Det var 31 jan och jag har fan inte haft en helt bra dag förens IGÅR. Så grattis till er här är jag tillbaks för att fullt ut fortsätta trakassera er.

Vaknade igår och hade den här meningen i huvet ”Idag är första dagen på mitt nya liv”. Den stannade inte i huvet länge utan jag började säga den högt vid frukosten. Och det känns som att jag har kommit ut på andra sidan av något mörkt. En minidepression. En hel depression? Jag har känt en konstant tyngd. Jag har varit rädd för sjukdomar. En mörk sörja har legat i mej. Jag har hatat min kropp. När vi hade klubb var jag nervös och stressad hela tiden. Eller liksom mest innan allt drog igång. Bara liksom en okontrollerad känsla av stress, göra listor i huvet på allt som måste göras och liksom känna att inget kommer hinnas med och bara inte känna mej LUGN. Hade födelsedagsfest hemma med otroliga vänner men det kändes inte otroligt. Jag var stressad. Fanns inte tillräckligt med mat? Har folk inte kul? Folk vet inte om att det finns mer dricka? Det finns dricka det finns dricka det finns hur mycket dricka som helst hörrrrni driiiick!! Dagen efter fanns det så mycket dricka kvar så jag kände att jag hade haft rätt i min stress att folk inte drack tillräckligt och ångesten växlade upp två snäpp.

Förändringen började kvällen innan igår. Dvs i förrgår kväll. Förrgår nä heter det verkligen så? Hahah varför ser det så sjukt ut skitsamma NU VET ni när förändringen började och så här va det

Jag var på ett informationsmöte på ett ställe som har kurser i transcendental meditation. Jag kom sent för jag hade gjort mitt vanligaste misstag: skrivit in 19:00 i kalendern fast det började 18:30. När jag såg dom 4 andra deltagarna sitta där inne i soffor under lysrörsbelysning och med läraren vid ett block iklädd kostym så sa jag FUCK (ute i mörkret inget någon hörde alltså) och tog upp min telefon för att se mailet med rätt tid, vände raskt och tänkte att nu får jag hitta på något annat fan typsikt mej dumma dumma SEN tänkte jag liksom att jag var med i en TV-serie (jag hade precis tryckt hela Älska Mig som jag tyckte var bra förutom kanske en liten för stor hyllning till den vita heteronorma kärleken va?!)

Men iaf - jag tänkte att jag var med i den serien och vad gör man i en Tv-Serie jo man stapplar in och säger ”Oj nu när jag ser att ni sitter här så misstänker jag att jag har tagit fel på tiden” helt oblygt. Och så gjorde jag :) Så redan här kan man nog säga att mitt nya liv smyginvigdes. Vita Kostym Dalai Lama sa ”Kom in det är ingen fara”

Mötet va ett enda babblande om bevis på att transcendental meditation funkar. Tekniska bevis!! Forskning!! Artiklar!! Mätbara studier!! Kom och köp. Kursen kostar 8700 kr och man kan söka ”stipendium” för att få det billigare. Nä jag söker tillräckligt många stipendier kände jag. Men jag gick därifrån med en bubblande känsla. Sen på perrongen googlade jag Ayurveda kost och gjorde ett sånt test om vilken auyruveda person jag är så man ska få reda på vad man ska äta för att vara och må perfekt. (Det är liksom en del av den här rörelsen med TM osv). Testet är såhär - hur är din mage? Stor och tjock. Hur går du? Normal gångstil. Hur känns det för dej när någon dör? Ledsen. Nä skoja på sista. Mm men då blev resultatet att jag är en kapha och blablabla ska äta frukter och bönor för att må bra visst absolut jag fattar MEN det stod typ såhär i beskrivningen kring min typ ”du är beroende av rutiner och ritualer för att må bra, men hamnar lätt ur dom och mår dåligt av det”. JAG SA TYP så stod det så kom inte här och skäll om det inte stämmer för där kom nästa steg, kliv in i mitt nya liv. Jag tänkte på det här med rutiner, hur jävla mycket jag är beroende av dom för att må bra men hur jävla svårt jag har att plocka upp dom när jag fallit ur dom. Och att jag skulle skärpa mej på det här planet nu. 

När jag jobbar hemma, vilket jag ju gör och har gjort den största delen av dom senaste 10 åren så blir det lätt så att jag kliver upp, sätter mej och jobbar i pyjamas och en filt, kanske äter lunch, kommer på att jag ska hämta på skolan och slänger på mej några mjukisar, stinker svett men vem fan bryr sig osv. Den stämningen.

Så igår, när jag vaknade med med meningen ”idag är första dagen på mitt nya liv” så började jag med att duscha. Välja kläder, inte bara råka få på mej några kläder. Stretcha istället för att gå till telefonen. Det har nämligen varit de senaste månadernas riktigt negativa rutin. Att börja dagen med att glo på instagram medan barnen äter frukost. Nej men usch jag mår så extremt dåligt av det haha sämsta starten på dagen

Ok nu kommer jag skriva en lista på saker som jag gjorde igår som gjorde att gårdagen var den första bra dagen i mitt liv på jag vet inte hur länge:

Duschade 

Valde kläder

Stretchade

På kvällen när tidsbegränsningen på instagram kom upp (en timme) så stängde jag ner appen istället för att trycka på IGNORERA TIDSGRÄNS som jag annars alltid gör.

Tvingade mej att tänka på saker jag är tacksam över.

Jag tog liksom tag i saker direkt när jag såg dom, det här kommer bli svårt att förklara men jag tror kanske att det här var den viktigaste förändringen av alla. Alltså jag menar små saker. Jag såg en pappersbit på golvet i duschen och tänkte usch där ligger du, sen ska jag ta bort dej. Men då gjorde jag det direkt istället!! Massa såna småsaker hände hela tiden igår. Jag liksom tvingade mig själv till att göra saker som jag tänkte att jag skulle göra sen. 

Jag va snäll mot John. Jag log. Valde att vara glad. Alltså bestämde mej för att vara glad och snäll. Jag har annars lätt för att välja den första tanken som kommer upp i huvet som är ”var sur”.

Sen jobbade jag med en låt efter att jag hade gjort allt det här och jag fick sån pepp. För första gången på länge kände jag ren musikglädje. Musik ska byggas utav glädje av glädje bygger man musik. Det tror jag inte på. Men igår kom en enorm glädje. Och jag är så tacksam för att jag har jobbat på även när jag har känt noll glädje. Jag har liksom bara gjort det. Jag har tvingat mej själv. Och nu när peppen kom så har jag saker att jobba vidare på.

Våra kompisar med barn kom och åt middag. Helt ljuvligt. Jag vill att dom ska komma varje tisdag pga som sagt jag mår bra av rutiner!!! Men jag har lärt mej (the hard way) att jag kan upplevas som pushig och pressande som jag ska chilla med mitt insisterande

Skulle meditera på kvällen men det gjorde jag inte riktigt. Satt i soffan tyst i tio minuter utan att göra något så det e ju typ medi.

Slut på listan tror jag. 

Träning ska upp på listan ja ja ja JA jag förstår. Jag har en töntig idé om att ses ett gäng en gång i veckan typ och dansa till hög musik tillsammans med ett gäng. Som konditionsträning. Dagtid. Finns det här? Alltså absolut inte spegel och steg jag menar bara kötta en timme fritt. Usch vad töntigt det låter jag ser ju det men låt en tjej få va banal

Vi har sålt bilen så nu har vi pengar att köpa mat för ett tag framöver. John söker så många jobb så han måste få nåt! Låten som jag bashade sönder senast (40 plus) som produceras av Pure Shores blir så jävulskt bra. Jag tar tillbaka allt trashtalk. Jag har försökt få till a-kassa men alltså det kommer inte gå eftersom jag inte kan ha företag då och det måste jag kanske inte ha men jag vill fortsätta söka stipendier och bidrag för olika projekt och det kan jag tydligen inte om jag ska kunna stämpla. Men vet du vad. Just nu känner jag OKEJ skit I DeEt då a-kasse basse rasse för jag kommer få in pengar på min musik, mina ord. Det ska gå

Det ska fan gå. Jag är redo för framgången. 

Känns det bättre nu pappa?

Jag har två frågor till er och ni får gärna svara på det här Nyhetsbrevet för då kommer svaret som ett mail rakt in i min lilla inkorg.

1. Om jag har releasefest för 40 plus kanske här hemma, kommer ni komma och dricka cava då??? (ni vet den som blev över)

2. Tone Schunnesson, ja den Tone. Sveriges enda författare. Sveriges vackraste. Sveriges coolaste. Sveriges roligaste. Sveriges rakt av topp 5 författare JA hon säger att hon älskar mitt nyhetsbrev och det här säger jag till er nu absolut för att skryta men också för att hon tycker att jag ska våga göra det till ett alternativ att ta betalt för det. Jag tänker att så fort jag skulle lägga fram en möjlighet att betala så kommer bloggen dö och begravas i SAMMA sekund. Men nu frågar jag er vad ni tycker. Även om ni inte skulle börja betala en summa varje månad - skulle ni liksom sluta läsa UNSUBSCRIBE så att säga i samma ögonblick som en betalknapp blir synlig? Och skulle jag få svårt att skriva såhär fritt som jag gör nu om det satt 100 pers och betalade 10 kr i månaden? Vad tror ni? Tala till mej. Esnella.

Jag lovar, jag har mörker kvar det här kommer inte bli en hjälp till självhjälps-blogg. Men fan jag behöver lite lugn i hjärtat.